ÄLSKAR
föralltid
lycka är att vara nära dig
När jag ser dig ser dig ser jag mer än bara den personen du är. Jag ser känsla och ömhet men framför allt en stor kärlek. Den enorma tryggheten att ha dig breved och veta att du andas gör mig lycklig. Men förlåt mig för den svagheten jag har framför dig hela tiden. För jag blir till en svag person när jag är med dig men antagligen för att räddslan av att förlora dig skrämmer mig. Men samtidigt som du gör mig svag, gör du mig också stark. Du gör allting så mycket enklare! Älskade älskade pojkvän du är helt fantastisk!
aldrig igen
Hur kunde du säga sådana saker om mig och ändå komma tillbaka tillbaka till mig och be om min förlåtelse. Och inte kunde du erkänna det du hade sagt om mig heller, trots att det inte fanns någon saning i det över huvud taget. Förstår du inte att jag blir sårad över att höra det från andra istället för dig? Förstår du inte att jag blir sårad över att höra de falska sakerna du sagt om mig? Jag trodde verkligen på att du började bli dig själv igen och att jag kunde börja lita på dig igen. Men hur ska jag kunna göra det när du döljer saker för mig hela tiden?
Jag kanske hade förstått dig om du hade berättat det från början istället för att inte säga något alls.
För nu känns det som att jag aldrig kommer kunna lite på dig igen ..
älskade varmvatten!
I villket fall som helst så fanns det bara kallvatten där jag var, men ibland hade man tur om det var lite ljummet i några sekunder när man duschade. Annars var vattnet kallare än det kallaste vattnet man kunde få här hemma i kranen. Men ibland om man gick upp klockan fyra på morgonen och duschade så kunde man ha turen att få duscha i ljummet vatten i tio minuter. De första dagarna frös jag till och med en timme efter att jag duschat, hur mycket kläder jag än tog på mig. Vattnet var rent och genomskinligt men hade en stark smak av klor. Det var verkligen inte farligt att dricka men var ingen höjdare. Men på något sätt lärde man säg att acceptera läget som det var och till slut var det bara rutin och inget annat.
När jag väl var hemma igen och gick för första gången på länge in i min egen dusch förväntade jag mig kallvatten. Så jag vart helt överlycklig när de varma vattnet nuddade mig. Den otroligt bekväma känslan av de varma vattnet som sköljs längst kroppen var som helt ny för mig. Det var då jag insåg hur mycket jag saknat mitt älskade varmvatten och hur mycket jag skulle uppskatta det i framtiden.
Den tionde april, tog vi alla farväl av dig en sista gång
Solen sken vid skogskyrkogården när vi öppnade grindarna. Överallt stod svartklädda människor med blommor av olika sorter. Vissa stod och samtalade medans andra grät vid hoppets kapell. Själv valde jag att sitta vid en parkbänk lite längre bort från allt och alla. Allt kändes så förvirrande nu när jag var medveten om att du inte längre var i livet utan borta. Och alla människor som hade samlats här idag hade samlats för att ta farväl av dig, hur fel kändes inte det? När jag satt där på parkbänken och kollade ner min mina skor kände jag verkligen hur jag led. Led för att veta att jag redan har förlorat dig utan att ha kunnat göra något åt det. Led för att behöva se din man Bertil i det skick jag såg honom den dagen. Jag led över att se alla människor som kände samma saknad som jag gjorde och alltid skulle få göra.
Din kista fick stå i hoppets kapell och det tycker jag passade dig bra. För man talade alltid om villken hoppfull person du var och fortfarande är fast på en annan sida nu. Och till och med prästen talade om din starka villja och ditt trogna hopp. Ditt speciella sätt att se på människor och din starka villja att hjälpa. För du var helt enkelt en hoppfull kvinna!
I kapellet satt människor överallt som älskat dig och haft dig inkluderat i sina liv och som nu skulle få försöka utan dig. Och det knäckte mig av att se din man bryta ihopp så pass mycket som han gjorde när han skulle ta farväl av dig. Att se han sitta i sin rullstol och inte kunna resa på sig hur mycket han än velat. Att se se hans tårar och förvridna sorgsna anisktsuttryck. Allt det där knäckte mig och jag beklagade innerligen hans stora förlust i hans kommande men tomma liv där jag satt. Jag iaktog många människor som satt på olika ställen. Vissa hade jag sätt förut, andra kände jag, och vissa hade jag ingen aning om villka de var. Men än sak hade de alla gemensamt och det var sorgen och kärleken till dig fast på olika sätt. Som, mor, mormor, farmor, syster, moster och älskad vän och bekant
Vi delade sorgen med varandra och lät oss minnas hur älskad du var. Men trots all sorg och smärta vi kände där i kapellet var det ändå en fridfull och stillsam känsla över det hela. I alla psalmer som sjöngs och spelades var det ändå en stor gemenskap som fanns i rummet där vi alla satt.
Som prästen sa och som alla samtycker om; Du hade hoppet med dig ! Du är och förblir saknad
Vila ifrid Kerstin Hjälmedahl
vad är ett löfte, utan ärlighet?
Och jag har slutat hoppas på min egen framtid eftersom din snart är förstörd. Jag tål inte se dig såhär längre förstår du inte det? Trött på alla gånger jag hittat dig på ställen jag inte velat livlös med en utväg till döden i handen. Och alla gånger hade du tänkt lämna mig kvar så varför skulle jag egentligen vilja hjälpa dig?
Du ger mig nya löften hela tiden men du bryter mer än du håller så jag har slutat lyssna på dig. Varför skulle jag vilja lyssna på en människa som inte äns orkar kämpa för sitt eget liv. Jo, jag ska tala om varför jag gör det trots allt. Och det är för att jag älskar dig trots allt vi gått igenom de senaste åren. Men säg mig hur ska jag kunna leva för två om jag knappt orkar leva för en? De nätter som förut inte skedde ofta har nu blivit våran vardag istället och är det rättvist tycker du?
Jag vet att det inte är ditt fel att det blir som det blir, men du kunde faktiskt gjort något åt det. Men nu är det kanske försent föralltid och då är det inte mycket jag kan göra mer än att fortsätta leva de livet med dig. Men ge mig inte fler löften om att det kommer bli bättre för vi båda vet hur de slutar i alla fall. Kan du inte vara ärlig mot dig själv kan du åtminstone vara det mot mig.
två små flickor med stor kärlek till varandra
Julia Wrede ( http://juliawrede.blogg.se ) jag vill bara tacka dig för allt du gjort för mig den senaste tiden. Ditt stöd och din vänskapliga kärlek är helt underbar att få. Allt blir så mycket enklare när man vet att du finns där! Vet du, jag beundrar våran vänskap med tanke på att vi faktiskt inte känt varandra så länge. Så otroligt många minnen på en sådan kort tid är ju helt underbart och jag hoppas det blir fler. Ett leende från dig kan göra min dag så mycket bättre än vad den skulle varit egentligen. Vi är så otroligt lika du och jag på många sätt och det kanske är just därför du och jag passar så otroligt bra tillsammans. Du vet väl att jag inte skulle klara av att ta ett steg utan dig min älskade vän. Tveka aldrig på att jag älskar dig, inte äns när vi bråkar. För även om vi tappar kontakten kommer jag alltid att göra det. Du kommer alltid att vara en väldigt speciell vän för mig 
Räddslan för att förlora dig
Jag säger inte att du är som alla andra, för det finns ingen som dig. Just därför jag är så himmla rädd att förlora dig. Att inte veta om detta är något som går över eller om det faktiskt är ett komplicerat sätt att försöka säga hejdå till mig?
Låt mig inte få höra att du älskar mig om du ändå tänker gå ifrån mig, för då blir det bara svårare för mig. För den här gången är det på riktigt för mig och det menar jag verkligen på riktigt. Första gången på riktigt som känslor kommit in i bilden och varit verkliga. Så bygg inte upp något om du ändå tänker krossa det på en gång. Jag litar på dig men jag vet inte vad som är viktigt för dig?
Alla som försöker övertala mig till saker hela tiden, men jag börjar tröttna riktigt ordentligt på det. För jag står för att jag tycker om dig vem som än frågar. För du har den ända kärleken jag behöver, och den som ger mig villja att fortsätta. Därför hoppas jag att detta är något som går över för det sista jag vill är att förlora dig.
Vad är egentligen en vän?
Är bara glad att du har fått fötterna på jorden igen och blivit dig själv eftersom du faktiskt är en av mina närmaste kompisar trots allt. Det ända jag kan hoppas på nu är att detta aldrig händer igen.
"En riktig vän ber om ursäkt och står för vad de gjort,
men en ännu bättre vän förlåter,
och du är förlåten för jag älskar dig för mycket för att kunna förlora dig"
att hålla just din hand är trygghet för mig
Sömnlösa nätter pågrund av dig när du planlöst vandrat omkring i mina tankar. En verklighet som är uppbyggd av en dröm har du fått mig att tro på kärlek igen. Och jag måste helt ärligt säga att när det är du som är vid min sida blir allt så mycket enklare. När jag ser dig i ögonen ser jag ödmjukhet och ärlighet. Och det är i dina armar jag känner mig som mest trygg. Men jag har många frågor utan svar som faktiskt satt mig i plågor på sitone. Att inte veta vad du och jag står och vad jag verkligen betyder för dig är något som förföljer mig varje dag.
Du är personen som får mig att vakna med ett leende på läpparna. Du är personen som har fått mig att inse att trygghet i sig själv är viktigt. Men det är svårt när jag är i din närhet ibland. För varje gång jag pratar eller träffar dig är det en nervös känsla som jag inte kan sätta fingret på. Något som är helt nytt för mig
Ända sedan liten har jag fått lära mig att kämpa för det man verkligen älskar och jag ska kämpa för att få dig
