johanna lundgren

En doft av dig drar igenom mitt rum men försvinner ut genom min balkongdörr och jag kommer på mig själv med att tänka på dig. Den jobbiga känslan som fick mig att gråta förut när jag tänkte på dig finns inte kvar längre utan bara en likgiltig känsla som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Den djupa saknaden som hade lagt sig som ett mörkt täcke över mig hade avtagit och sakta dunstat bort. Även om minnen och bilder ständigt omfamnar min kropp har jag lärt mig att andas och äntligen utan dig. Det är väl klart att jag saknar dig ibland, men jag rör mig framåt och du står kvar på den platsen som jag rör mig ifrån. Så förlåt om jag är känslokall men det är bara mitt sätt att säga farväl till det vi hade och gå vidare.

SItter på min nybäddade säng med mini B i knät och tar det lugnt. Min röst sedan gårdagen har dock inte kommit tillbaka! Fick nyss en otroligt jättestor godispåse av mamma för att jag har namnsdag idag! Det är mitt mellannamn Ida och betyder den flitiga men även stark och självständig kvinna.

Nå, vad ska jag säga om min fredag? Jo jag begav mig till vaxholm för första gången i mitt liv tillsammans med mina flickor. Vi skulle alla tillsammans inleda kvällen med en mysig kräftskiva hemma hos Amanda Stjernström där Emma Ingberg fick lite för mycket av det goda, mitt fel! Efter ett par utsökta kräftor ( NOT ) och satans massa kort begav vi oss till en "vaxholmsfest". Även om det kanske borde varit jag som skulle fått lite för mycket av det goda var det verkligen så. För som ni alla vet tål vi skåningar mer än alla andra! Så jag kan väl säga att jag fick min pay back time där med tanke på alla som mobbat mig för det genom tiderna. Vad som hände sedan behöver jag inte gå in på (av rimliga skäl)

(alla utom chloië röwhenhåle)

Var även på AIK-GÖTERBORG idag med Emma Ingberg och Amanda Heynes som slutade 0-0 och har därför ingen röst alls kvar. Vill också påpeka att domaren var = SKIT

men nu ska jag ut med hundarna, bye bye

Everytime I think of you I always catch my breath. And I'm still standing here, and you're miles away. And I'm wondering why you left. And there's a storm that's raging through my frozen heart tonight. I hear your name in certain circles and it always makes me smile. I spend my time just thinking about you and it's almost driving me wild. But it's my heart thats breaking down this long distance line tonight. And I ain't missing you at all since you've been gone away. I ain't missing you no matter what I might say. There's a message in the wires and I'm sending you a signal tonight. You don't know how desperate I've become and it looks like I'm losing this fight. But it's my heart that's breaking down this long dusty road of mine. And I ain't missing you at all since you've been gone away. I ain't missing you no matter what my friends say. And there's a message that I'm sending out like a telegraph to your soul. If I can't bridge this distance stop this heartache overload. I ain't missing you at all since you've been gone away. I ain't missing you no matter what my friends say.

Sitter framför datorn med en kopp te och en sovande hund i knät och tar det lugnt. Har bara tagit det chill idag eftersom helgen rent ut sagt varit spårad. Första gången på länge som jag känt mig riktigt bekväm med mig själv. Men nu ska jag slå mig ner vid min tv tillsammans med mina hundar. PUSS
 

Tove Hellron, Chloë Rövenhwål ( www.chloess.blogg.se ), Amanda Stjernström, Emma Ingberg och Viktoria Bernhardssonmina mina flickor genom allt.

VI TOG ER GÖTEBORGSFISKAR

Jag har precis fått en ny bärbardator och lägger just nu över bilder från en CD. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser fotografierna på mig. Vissa bilder får mig att kräkas (hur kunde jag se ut som jag gjorde?) medans andra bara får mig att längta tillbaka. Men en sak är iaf säker och det är att jag rör mig framåt! Från att ha varit en liten hästnörd med lugg till en helt förvirrad tjej som står med ena foten i början på vuxenlivet och andra kvar i sin barndom. Då dyker självklart fråger upp som är jag nöjd med vad jag åstakommit i mitt liv? Och, till en viss del skulle nog mitt svar bli för samtigt som jag vill få saker ogjorda är jag ändå stolt över bitar i mitt liv. Men men, det är dags att ta tag i saker i mitt liv nu känner jag! Precis som förut när jag var runt 6-14 år kommer skolan vara prioterat till nummer 1. Jag känner att det är dags att bli någonting även om jag inte kommer gå tillbaka till stadiet som nörd kommer jag ändå att bli STARK!

här kommer bilden på mitt hjärtegryn som kommer på fredag!

Kan stolt säga att vi var och hälsade på våra två nya familjemedlemmar idag! Och för er som inte vet har vi fattat beslut i våran familj när det gäller hund och inte nog med en utan två. Russkiy toy heter hundrasen och ärligt talat har jag nog aldrig sätt sötare hundar förut. Själv föll jag pladask för den ena honan som dock får plats i min jackarm för att hon är så otroligt liten. Jag skuttar av glädje när jag tänker på tanken om att jag snart kommer att ha två små lurviga bollar hemma hos mig. Men återkommer om det lite senare!

I LIVE AND BREATHE
BYE BITCHES!

Hade så sjukt kul i helgen! Tillsammans med flickorna lyckades vi få till det ordentligt. Hänvisar till www.mkan.blogg.se. Är verkligen på toppen humör nu och känner verkligen att jag är på helt rätt väg. I'm so moving on baby!

Varje gång jag såg dig var det som allt jag någonsin fruktat bara försvan och den dära riktiga glädjen och nyfikenheten man sällan brukar känna förutom de gånger man satt som liten framför sina paket på julafton omfamnade mig. Nu ser jag bara besvikelse och tillgjordhet och benen under mig viker sig pågrund av den besvikelsen jag både ser hos mig själv och i dina ögon. Jag fastnade för din personlighet pågrund av att du hade olikheter som jag saknade. Jag fastnade för ditt ansikte och ditt leende för det påminde mig om allt som gör mig glad. Jag fastnade för dina bruna ögon pågrund av att jag såg ett djup jag inte sett i någon annans. Men den största anledningen var för att jag verkligen älskade dig.   
Varken du eller någon som inte kände mig mig från början kan se hur mycket förändrig kan påverka en människa. Jag ansträngde mig för att vara någon jag inte var och ju mer jag försökte ju mer tappade jag bort mitt sanna jag. Och jag förlorade inte bara mig själv utan folk omkring mig också som betydde mycket för mig. Vilket jag verkligen måste be om ursäkt om!  

Förut när det kändes tungt mellan oss och jag kände att du inte var den samma brukade jag kolla igenom de sms jag en gång fick av dig som gjorde att jag kände mig värdefull. Och då insåg jag att allting skulle bli bättre igen och hoppades på att det skulle bli som förut men det blev aldrig så och de medelanden jag sparat som hopp blev istället bevis på hur mycket som förändrats mellan oss. Men jag höll andan och lurade både mig själv och alla andra att allt var precis som det skulle. Medans jag egentligen bara väntade på att luften skulle ta slut och så den lögnen jag levde i. Och jag tror du vet vad jag menar när jag säger att det inte är som det brukar mellan oss och har inte varit på ett bra tag. Och du kände precis det tvivlet jag kännde om att fortsätta? Det känns som det bara var jag på ensamma fötter som kämpade för att få tillbaka dig men jag antar att jag måste erkänna att jag inte lyckades. Och precis som du själv sa går väl mitt liv vidare för eller senare vare sig med dig eller inte, även om jag aldrig kommer kunna gå i kronobergsparken utan att tänka på dig. Jag vet helt ärligt inte om jag är ledsen eller sårad längre känner mig nästan likgiltig. Men det var nog rätt bra att det som hände inträffade för jag kan äntligen kliva upp ur den skit jag gått runt länge i. Och ju mer jag gråter inser jag att jag bara blir mer mig själv igen. Jag tror aldrig riktigt jag var den typen av tjej du egentligen ville ha för jag var verkligen inte i närheten av din nivå och nu när jag tänker efter vill jag nog inte vara det heller.
Till och med nu när jag skriver det här och egentligen borde dränka mig själv i tårar ler jag. Vet du varför? För jag kan äntligen börjar bli mig själv igen och leva det livet jag levde innan som en glad sextonåring som tog dagen som den kom utan att behöva vara någon jag inte är. Det finns inget ont som inte för något gott med sig brukar min mor säga till mig men inte förens idag har jag verkligen förstått vad hon menat med det. All den sorg och smärta jag känt har förändrats till tacksamhet istället. Jag vill tacka dig för allt du gett mig för jag har aldrig varit starkare än vad jag är nu! Och precis som alla sagoböcker har allting ett slut och det har även våran också. Ibland behöver man släppa taget om människor man verkligen älskar hur hårt det än tar emot och nu är det min tur att släppa taget om dig och våra fem måndader Nermin Balic. 

Tack till vännerna: Julia Wrede, Richard Hammar, Olle Cronholm och Viktoria Bernhardsson utan er hade jag alrig klarat mig!

Sitter hemma hos Melina Vinberg och tar det lugnt och ska snart till stan. Gårdagen var lugn så hoppas det blir lite mer fart idag/ikväll. Lägger in TVÅ bilder från igår på mig Olle och Mickaela. Ha det bra !