Alla dagar var jag din, men nu ger jag upp

Varje gång jag hör ditt namn är det som jag tappar andan, benen viker sig under mig samtidigt som än massa tankar och minnen dansar under mina ögonlock. Vet inte om ditt namn gör mig glad eller ledsen längre utan det känns mer som ett kapitell i en bok som jag egentligen borde avsluta men bara inte har modet till att göra. Ett kapitell ur mitt liv där jag både skrattat och gråtit som mest, då jag mått så bra men ändå så dåligt. Du fick mig upp på prispallen men ändå drog du ner mig på backen. Med dina bruna ögon förtrollade du mig och på något sätt levde jag i min egen värld under den tiden. Du lärde mig vad tårar var och hur effekten på vad kärlek kan bli. Efter månader med försök om att komma över dig lyckades jag tillslut att leva med det. Just därför gjorde du mig förvirrad när du tog kontakt med dig och att det trots allt slutade på det sättet som de gjorde. På något sätt trodde jag väl långt inne i mig själv att jag kanske kunde vinna tillbaka dig, men nu i efterhand inser jag hur fel jag hade. Trots alla som försökte hindra mig vägrade jag på något sätt lyssna, så jag har bara mig själv att skylla. Jag försökte men nu står jag här med blod på mina händer och är mer ledsen en förut. Idag fick jag höra den sanning som jag så länge försökt att fly ifrån och som jag egentligen inte ville höra. Men de har rätt jag borde inte vara något sorts tidsfördriv även om jag nu råkar vara ditt, därför rycker jag mig nu i kragen. Jag hoppas du förstår vad det här leder till, jag tar avstånd, jag backar, jag ger upp!

Jag har börjat förstå att slutet är här, att den tid med minnen och stunder växer isär. Du var allting, du var min värld, du var mitt liv och det sista kapitlett i boken som jag nu måste stänga. Jag är rädd och flyr nu fältet för att gå vidare till någonting bättre. Jag älskade verkligen dig men den här gången tog luften slut. Den här gången finns det inget att hämta, inget att bevisa eller förklara, den här gången är det slut på riktigt och för sista gången.

No more walkin round, with my head down. I'm so over being blue, cryin over you..



Låt mig nu vara och gör det inte svårare för mig än vad du redan gjort. Jag är stark men inte så stark som jag vill vara ..

Kommentarer
Postat av: Anonym

Kärlek är tufft. Du är värd mycket mer än en kille som får dig att gråta och att må dåligt. Kärlek ska vara ömsesidig, för annars är det inte kärlek. Ibland blir man kär i någon bara för att man kan inte ha den personen till hundra procent. Då kan det lätt hända att man blandar kärlek med någon slags besatthet och själviska behov. Man får för sig att man behöver den andra personen för att vara lycklig. Det är inte värt att gråta över någon som inte älskar en lika mycket. Tur att det finns många fiskar i havet. Du lär hitta en som förtjänar dig lika mycket som du förtjänar honom.

Man blir sårad och man sårar ibland. Sånt är livet... Konstigt, men så fort man blir kär i någon annan så glömmer man den förra "kärleken" och helt plötsligt har man samma känslor fast mot en annan person :)

2008-10-15 @ 15:01:01
Postat av: Anonym

Kärlek är tufft. Du är värd mycket mer än en kille som får dig att gråta och att må dåligt. Kärlek ska vara ömsesidig, för annars är det inte kärlek. Ibland blir man kär i någon bara för att man kan inte ha den personen till hundra procent. Då kan det lätt hända att man blandar kärlek med någon slags besatthet och själviska behov. Man får för sig att man behöver den andra personen för att vara lycklig. Det är inte värt att gråta över någon som inte älskar en lika mycket. Tur att det finns många fiskar i havet. Du lär hitta en som förtjänar dig lika mycket som du förtjänar honom.

Man blir sårad och man sårar ibland. Sånt är livet... Konstigt, men så fort man blir kär i någon annan så glömmer man den förra "kärleken" och helt plötsligt har man samma känslor fast mot en annan person :)

2008-10-15 @ 15:03:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0