johanna lundgren

Det är något som inte stämmer längre, och kanske är det mitt fel? Ditt tonfall och ditt sätt att prata med mig är helt förändrat och jag blir bara mer oroad. Hoppas det bara är en tillfällig grej just nu och inte något allvarligt. För just när jag börjat trivas riktigt bra i ditt sällskap hoppas jag verkligen inte att de vänder. Det var länge sedan jag tyckte om någon på samma sätt som jag tycker om dig, därför tar det emot. Men när du nu säger att du verkligen älskar mig hoppas jag att du ärlig mot mig. För ge mig inte falska förhoppningar som jag kommer att få lida för den dagen du tröttnar på mig. 

Jag säger inte att du är som alla andra, för det finns ingen som dig. Just därför jag är så himmla rädd att förlora dig. Att inte veta om detta är något som går över eller om det faktiskt är ett komplicerat sätt att försöka säga hejdå till mig? 

Låt mig inte få höra att du älskar mig om du ändå tänker gå ifrån mig, för då blir det bara svårare för mig. För den här gången är det på riktigt för mig och det menar jag verkligen på riktigt. Första gången på riktigt som känslor kommit in i bilden och varit verkliga. Så bygg inte upp något om du ändå tänker krossa det på en gång. Jag litar på dig men jag vet inte vad som är viktigt för dig? 

Alla som försöker övertala mig till saker hela tiden, men jag börjar tröttna riktigt ordentligt på det. För jag står för att jag tycker om dig vem som än frågar. För du har den ända kärleken jag behöver, och den som ger mig villja att fortsätta. Därför hoppas jag att detta är något som går över för det sista jag vill är att förlora dig.